Charlotte Kalla

Det låg i luften. Det här skulle bli Charlotte Kallas dag på skid-VM i Falun.

När skid-VM arrangerades i Falun 2015 arbetade jag som bildredaktör för VM-organisationen. Jag satt mestadels vid en dator och hanterade de bilder som togs av professionella fotografer och av volontärer. Redan när VM-programmet kom hade jag dock bestämt att när Charlotte Kalla skulle åka 10 km fri stil så skulle jag vara ute i spåret och följa henne.

Jag gick ut på arenan någon timme före start och ställde mig på en plats där jag kunde följa åkarna när de lämnade stadion. När åkarna började värma upp fokuserade jag på Charlotte och redan när hon passerade första gången syntes det att hon var fullt fokuserad på uppgiften. Det här var hennes dag. När loppet sedan startade gick det att se med blotta ögat att hon åkte snabbare än sina konkurrenter. Det var ett par grader över noll och underlaget sög fast åkarnas skidor men Kalla lyckades ändå få skidorna att gå fort. När övriga passerade fick de kämpa på ett helt annat sätt.

Jag stod kvar på min plats för att se Charlotte passera en andra gång innan jag sökte mig nedåt till skidstadion för att se hennes målgång. På väg ner mot den stora publiken kunde man höra den förväntan som låg i luften. Kalla ledde loppet och var på väg mot guld. Arenan kokade. Jag kom upp på läktaren precis när Charlotte gled in på stadion. Då exploderade publiken och jublet kändes i hela kroppen när Charlotte spurtade mot mål.

När jag kom gående inne på VM-området dagen efter Charlottes guldlopp hörde jag plötsligt uppmuntrande tillrop lite längre fram. Ropen ökade i styrka och när Charlotte Kalla kom springande mot mig förstod jag varför. Hon var ute på en morgonjogg och den genomförde hon med ett stort leende på läpparna. Jag var på väg till en radiointervju där jag skulle prata om mitt arbete under VM-tävlingarna och hur jag följt Charlotte dagen innan. Du kan lyssna på intervjun via nedanstående länk.